Morgonmusik eller plågsamt oljud
Jag vet inte om jag tycker om att vakna till fågelkvitter.
Kanske om man vet att dagen kommer att bli alldeles underbar och det känns som om fåglarna bara sjunger sina finaste toner för mig.
Men när en fågel ilsket blåser ut samma ljud miljontals gånger, med exakt samma tid emellan så vet jag inte om det är så fantastiskt.
När man dessutom gått upp tystnar fågeln.
Då kan man lätt inbilla sig att den hemska fågeln enbart var ute efter att väcka mig för att sedan dra vidare till nästa offer.
Tack.
Kommer nog inte behöva någon väckarklocka för resten av våren nu. Detta var 3:e dagen.
Pratade med Linn igår vilket var ytterst trevligt.
Jag saknar henne. Det gör jag.
Det värsta är att alla mina bästa vänner inte alls bor i samma stad som jag och man kan inte bara springa över till dom och bara "hänga".
Jag vill kunna ta min cykel, eller mina ben och bara inom 5 minuter kunna se mina älsklingsbrudars ansikte. Men tyvärr är läget ett annat.
Skönt att det finns telefoner.
Den andra sköna karlstadstösen Aline har jag inte heller fått träffa på en längre tid.
Fast hon vet att jag saknar henne oxå! För det gör jag.
Klockan närmar sig sju och om tre timmar ska jag befinna mig på sjukhuset.
Jag har en känsla av att det kommer att bli en ganska tuff dag.
Mycket att göra.
Mycket att hinna.
Ska bara inte tillåta mig själv att bli uppstressad. Inte ännu. Det kommer. Tids nog...
Kanske om man vet att dagen kommer att bli alldeles underbar och det känns som om fåglarna bara sjunger sina finaste toner för mig.
Men när en fågel ilsket blåser ut samma ljud miljontals gånger, med exakt samma tid emellan så vet jag inte om det är så fantastiskt.
När man dessutom gått upp tystnar fågeln.
Då kan man lätt inbilla sig att den hemska fågeln enbart var ute efter att väcka mig för att sedan dra vidare till nästa offer.
Tack.
Kommer nog inte behöva någon väckarklocka för resten av våren nu. Detta var 3:e dagen.
Pratade med Linn igår vilket var ytterst trevligt.
Jag saknar henne. Det gör jag.
Det värsta är att alla mina bästa vänner inte alls bor i samma stad som jag och man kan inte bara springa över till dom och bara "hänga".
Jag vill kunna ta min cykel, eller mina ben och bara inom 5 minuter kunna se mina älsklingsbrudars ansikte. Men tyvärr är läget ett annat.
Skönt att det finns telefoner.
Den andra sköna karlstadstösen Aline har jag inte heller fått träffa på en längre tid.
Fast hon vet att jag saknar henne oxå! För det gör jag.
Klockan närmar sig sju och om tre timmar ska jag befinna mig på sjukhuset.
Jag har en känsla av att det kommer att bli en ganska tuff dag.
Mycket att göra.
Mycket att hinna.
Ska bara inte tillåta mig själv att bli uppstressad. Inte ännu. Det kommer. Tids nog...
Kommentarer
Postat av: Aline
åhhh.. saknar dig med min söta! :(
Postat av: Linn
jag vill ha min emma här så vi kan hänga!!!
Trackback