saltlakris

Ugglar framför datorn på jobbet.
Knappt en timme kvar, sen ska jag sticka iväg. Match först. Sen vin och mys.

Konstig vecka, eller konstiga veckor.
Händer mycket och ingeting. Jag vet faktiskt inte. Men det är från det ena till det andra utan att jag egentligen riktigt hänger med.
Skulle nog behöva göra det.
Skulle nog behöva stanna upp. Fast jag är glad om jag slipper.
Vill helst bara förtränga och då är det bra att det bara fortsätter med något annat.
Det är så här det har varit hela året.
Hur länge ska jag orka med i den takten?

 Utsidan på jobbet.

Blundar.
Det är det enklaste.
Då slipper man inse att inuti finns de något som vill ut.
Ibland tränger det sig förbi och det är i de ögonblicken jag känner mig avskalad.
Totalt naken.
Men jag har blivit bra på att dölja. Låtsas. Ingen märker.
Det blev en spricka i helgen. Tyvärr var jag inte tillräckligt snabb för att täppa igen den.
Nu är den tillfälligt ifylld.
Ska försöka få den att hålla ihop.

1 timme kvar nu.
Sen lämnar jag bunkern.

Tror dessutom jag nästan vet hur jag ska göra..